Kontraproduktiva mål

Idag arrangerade samordningsförbunden i Dalarna en gemensam konferens för tredje året i rad. Temat för dagen var “Hur vet man att vi gör ett gott jobb?”. Inbjuden föreläsare var forskaren Johan Quist, Karlstads Universitet.

Quist visade, med en rad konkreta exempel från verkligheten, hur vi i vår iver att mäta, effektivisera och styra formulerar mål som kan bli totalt kontraproduktiva för verksamhetens syften. Det blev väldigt tydligt för mig att vi behöver ett paradigmskifte i samhället. Visst ska vi mäta och leta möjligheter till effektivisering, men vi måste mäta rätt saker och bli mer effektiva att nå våra syften.

Quist svar på vad som är “rätt” mål är att fråga dem som arbetar i verksamheterna. Det är de som vet hur arbetet bör skötas, vad som är mest effektivt att göra för att nå våra syften och de kan därför hjälpa till med bra målformuleringar. Enkelt.

Varför gör vi inte så?

Internationella kvinnodagen

I morgon är det 8 mars, Internationella kvinnodagen. I Norberg har vi redan firat den, en dag för tidigt. Vi såg bl a filmen “Den tatuerade änkan”, som är en utmärkt hyllning till kvinnor som vågar säga ifrån, leva de liv de vill leva utan att låta sig tryckas ner av andras förväntningar. Härligt! Jag har sett filmen flera gånger förut men känner ändå att den är värd att ses årligen; som ett vaccin mot att bli fånge i ett liv som leder till bitterhet och olycka.

En aspekt av hur vi kvinnor (föräldrar?) låter oss bli oumbärliga för våra familjer berörs inte i filmen: De vuxna barnen, som förväntar sig full uppbackning av sin mamma i vått och torrt, är inte födda sådana. Deras föräldrar har bidragit till utvecklingen. Det ger mig något att fundera över i min egen föräldraroll.

Jag vill rikta ett tack till de (S)-kvinnor som har arrangerat dagen med utställning, film, tipspromenad och internationell mat. Jag tror att vi kvinnor som lämnade tillställningen gjorde det med lite mera “jäklaranamma” i oss. Och jäklaranamman behövs, om vi ska lyckas skapa ett jämställt samhälle.

Mys eller projekt?

Idag har barnen och jag sportlov. Solen skiner men det blåser kallt ute. Vi har åkt skridskor på hockeyrinken i Norberg, kan man säga. Eller så kan man säga att jag har knutit på skridskor, torkat rinnande näsor, tagit av skridskor, knäppt hjälmar, torkat näsor, hällt upp thé, delat ut smörgåsar, knutit på skridskor, torkat näsor, knäppt hjälmar osv. Däremellan har jag dragit i femåriga kroppsdelar som glidit iväg åt alla möjliga håll på ett par vingliga skridskor. Phu, det är skönt att vara hemma igen.

Ibland undrar jag varför det som borde vara mysiga familjestunder mest känns som något som ska “klaras av”. Missförstå mig rätt - vi HAR många mysiga familjestunder som inte känns som något annat än just mysiga stunder. Men ibland när vi ska göra utflykter blir det mer projekt än mys. Förhoppningsvis har barnen ändå haft det mysigt idag, vilket är huvudsaken. Och jag har i alla fall fått frisk luft.

Fantastiskt OS-guld

Idag går mina röda tankar till Lag Anette Norberg som i natt försvarade sitt OS-guld från Turin och vann OS-finalen mot hemmalaget Canada. Det är STORT!

Som ni har kämpat, Anna, Catte, Eva och Anette. Jag kan inte tänka mig ett lag som är mer värdiga vinnare av dubbla OS-guld än ni är. Tårarna strömmade ner för mina kinder i natt när det stod klart att ni stal en etta i skiljeomgången. Och detta mot curlingens huvudnation, Canada, i curlingens “hemland”, Canada, som har över en miljon aktiva curlingspelare. Det är nog många canadensare som idag undrar hur lilleputtlandet Sverige, med bara några tusen aktiva curlingspelare, kan sno OS-guldet mitt framför näsan på dem. Det enda svaret jag kan tänka mig är en fantastisk lagmoral, tydlig satsning mot tydliga mål och att ni faktiskt ÄLSKAR att spela curling på högsta nivå. Bra gjort, tjejer!

Måste också ge lite beröm till alliansregeringen, för deras förslag att vår elkonsumtion ska mätas varje timme. Det tror jag är ett klokt och bra förslag som kan göra oss konsumenter mer med medvetna om hur vi lever våra liv. Trodde inte att jag skulle jag skriva det - bra tänkt, Maud Olofsson!

Det går inte att shoppa Anders Borg glad

Jag vill tipsa om en utomordentligt klok och bra krönika på temat (fritt tolkat) ”Konsumera finansministern glad eller agera för ett hållbart samhälle?”

http://www.viivilla.se/Miljo/Kronikor-Ledare/Gammalt-blir-nytt.aspx

För mig är valet enkelt i teorin men svårare i praktiken. Varje vecka kämpar jag med mina lustar att konsumera för att istället försöka bidra till ett mer hållbart samhälle. Den här krönikan ger mig mer råg i ryggen.

Oförskämdheter istället för egen politik

Folkpartiets främsta företrädare i Norberg, Christer Filipsson, har återigen blivit publicerad på insändarplats i lokaltidningen Fagerstaposten. Att Filipsson är en aktiv skribent är bra, dessutom är han en duktig sådan som ofta lyckas med klockrena formuleringar. Sanningshalten i Filipssons inlägg är det ibland tyvärr sämre ställt med. Så även i gårdagens insändare (10-02-19).

Filipsson börjar med att berömma (V) för att de inte vill ingå i valsamverkan med (S), vilket skribenten tolkar som att de är “trötta på politiskt käbbel”. Min åsikt är att majoriteten av det politiska käbblet i Norberg står Filipsson själv för - på insändarplats. I nämnder och styrelser är partierna ofta överens men i sina insändare utmålar författaren (S) som diktatoriska. Det  är den första rena lögnen.

Efter det hoppas Filipsson att (V)’s “pragmatiska Norbergsmodell kan innebära slutet på den fyra år långa demokratiska diktaturen som under s-styre präglat Norberg”. Lögn nummer två, eftersom (S) under innevarande mandatperiod har röstat FÖR majoriteten av Filipssons motioner samt motionerat tillsammans med (V) och (MP) i ett par frågor. I en fråga - förslag till ny politisk organisation - röstade vi EMOT förslaget från (V) och Alliansen, och då blev vi NERRÖSTADE. På vilket sätt menar Filipsson att det är diktatur???

Efter det fortsätter Filipsson, sin vana trogen, att utmåla “det gamla gänget” inom (S) som maktfullkomliga och oförmögna till ödmjukhet. Detta är ett exempel på den lögnaktiga och oförskämda låtsasargumentation som Filipsson allt för ofta ägnar sig åt. Till skillnad mot författaren är detta “gamla gäng” människor som ägnat tusentals timmar åt ideellt arbete för Norberg och norbergarnas bästa, människor som på alla sätt och vis försöker ta ansvar för det förtroende de har fått av medborgarna och modigt och klokt tar beslut som ibland är impopulära och svåra att stå upp för. En ursäkt från Filipsson vore på sin plats.

Enligt Filipsson har “den nya ledningen som ska ta över (S) inte heller visat några prov på ödmjukhet.” Jag kan inte tolka detta som att det är någon annan än mig han menar. Efter Filipssons senaste påhopp på insändarplats (i januari i år) angående vårt klimatlöfte tillsammans med (MP), konfronterade jag honom och frågade vad han menade med okvädningsorden i sin insändare (där jag namngavs). Filipsson svarade då att insändaren inte var riktad mot mig personligen (?) utan att han var sur på hur kommunen (d v s våra mycket kompetenta tjänstemän) har hanterat besvarandet av hans motioner. För mig blev det ett tydligt bevis på att Filipssons taktik är att utmåla (S) som maktfullkomliga översittare i brist på förmåga att formulera egen politik. 

Vi i (S) har frågat (V) och (MP) om de vill valsamverka med oss, eftersom vi tror på bred samverkan för Norbergs bästa. (V) har svarat nej men (MP) har svarat ja. Det är vi jätteglada över. Det är inte aktuellt med valsamverkan med Alliansen, av naturliga skäl, men däremot är vi oftast positiva till de förslag som läggs från allianspartierna och vi brukar försöka hitta lösningar som alla partier gillar.  Men en förutsättning för ett konstruktivt samarbete är att alla parter håller sig till sanningen, har respekt för att vi ibland har olika åsikter och behandlar sina meningsmotståndare på ett vuxet sätt. Om Christer Filipsson klarar det ser vi fram emot en konstruktiv samerkan för Norbergs bästa.

KS i februari

Vid årets första kommunstyrelsesammanträde behandlades som vanligt en mängd olika ämnen. Här är ett axplock:

- KS beviljade Queertopiafestivalen, som hålls i Norberg i juli, medfinansiering med max 75 tkr. Kultur och fritidsnämnden har tidigare beviljat festivalen 25 tkr. (FP) och (M) reserverade sig mot beslutet, med hänvisning till att det saknas en policy för vilken typ av evenemang kommunen ska medfinansiera. Eftersom en dylik policy aldrig har åberopats tidigare, trots att kommunen medfinansierar ett flertal evenemang varje år, anar jag att det ligger andra - mindre politiskt korrekta - motiv bakom motståndet till bidraget. Angånde åsikten om policy för  vad kommunen ska stimulera och medfinansiera anser jag att vi har det: Vision 2015 för Norbergs kommun uttrycker klart och tydligt att vi ska verka för att kommunen blir känd både för inhemska och internationella besökare. Queertopia är ett lysande tillfälle att göra det.

- KS utsåg fyra politiker (Kommunfullmäktiges presidium och Christer Filipsson, (FP)) som ska marknadsföra den “För Norberg-dag” som Filipsson har motionerat om. Dagen äger rum den 29 maj. Jag föreslog att dagen ska utvärderas innan vi beslutar om det ska bli en årligen återkommande aktivitet eller ej.

- KS beslutade att Norbergs kommun ska medverka i manifestationen Låt oss släcka världen - Earth Hour den 27 mars kl 20:30-21:30. Delar av kommunen kommer då att släckas ner och invånarna uppmanas att göra detsamma hemma, för att manifestera de energibesparingar vi alla måste göra för att minska konsumtionen.

- KS beslutade att medfinansiera etableringen av ett permanent Designkontor i Norberg-Fagersta under fyra år. Syftet är att designstudenter från olika högskolor ska hjälpa små- och medelstora företag i området med idéer om hur de kan vidareutveckla sina produkter för bättre konkurrenskraft.

- KS beslutade att NVK får använda upp till 9 MKr för att genomföra energieffektiviseringar i Norbergs fastigheter år 2010-2012. Effektiviseringarna bidrar till sänkta driftskostnader vilket gör att investeringen “räknas hem” de närmaste åren. Dessutom bidrar investeringarna förstås till ett mer hållbart samhälle.

- KS beslutade att Socialförvaltningen får använda investeringsmedel för att göra mindre ombyggnader på Öjersbogården, med syftet att hela förvaltningens administration och myndighetsutövning ska kunna husera i samma byggnad. Förvaltningen måste minska sina lokalkostnader de kommande åren för att klara verksamheten med de pengar de tilldelas.

- KS beslutade om villkoren för uthyrning av lokaler (främst Tingshuset) till Bergslagens Folkhögskola. Alliansen har tidigare motsatt sig renovering och uthyrning av Tingshuset men nu ändrade de sig. Det var ett klokt beslut, tycker jag. Få saker i närtid betyder så mycket för Norbergs utveckling som etableringen av Bergslagens Folkhögskola i vår kommun. Från kommunens sida är allt beslutat och klart. Nu påbörjas renoveringen, som beräknas vara klar i oktober. I mars ska Bergslagens Folkhögskola ha styrelsemöte och ta sitt beslut om flytt. Jag räknar med att allt går vägen.

- KS beslutade att bevilja Sten Nordström hans begäran att entledigas från uppdraget som ordinarie ledamot i Kommunstyrelsens Arbetsutskott. Istället valdes jag in som ordinarie och Sten blir ersättare i KS-AU.

Jag lämnde mötet med en härlig känsla av att Norberg är på rätt väg på många sätt!

//Åsa

Ojämlikhet värre än fattigdom

Jag måste tipsa om Per Wirténs alldeles lysande beskrivning av ojämlikheten i staden Glasgow och vilka konsekvenser den får. Wirtén hänvisar till flera aktuella forskningsrapporter som slår fast att det är just ojämlikheten - hur min situation är i förhållande till andras - som är den största boven i dramat. Skillnaderna i inkomst och möjligheter är alltså värre än fattigdomen i sig.

http://www.expressen.se/kultur/1.1881596/pa-dodens-falt

En bättre motivering till varför det behövs mer fördelningspolitik i vårt samhälle går knappast att få.

Curling i OS

Nu börjar OS-curlingen - den enda OS-gren som jag följer slaviskt. Det gör jag av två skäl: dels har jag själv varit aktiv curlingspelare för lääänge sedan (har faktiskt en guldmedalj från  JVM hängandes i bokhyllan!), dels är min kusin Eva Lund med i svenska damlaget. Du vet väl att de är regerande OS-mästare!?! Ingen kan väl ha glömt Evas härliga mitt-på-munnen-kyss på lagkaptenen Anette Norberg efter att de nyss tagit guldet 2006.

Du kan följa curlingdamerna på Evas blogg på Radiosportens hemsida:

http://www.sr.se/cgi-bin/radiosporten/nyheter/amnessida.asp?grupp=9605

Nu säger jag bara VARMT LYCKA TILL, våra tjejer och killar i Vancouver!!!

Hjälplös som vårdsökande

Gränsen mellan att vara privat och personlig på en blogg kan vara hårfin. Idag tänker jag använda mina privata problem och personliga erfarenheter för att belysa ett samhällsproblem. Förhoppningsvis står ni läsare ut med det.

Jag har lunginflammation sedan en dryg månad. Den första kuren antibiotika hjälpte inte ett dugg. Samtal med sjukvårdrådgivningen dag 8 i kuren resulterade i att jag uppmanades kontaka läkare om besvären kvarstod efter avslutad kur. I lördags avslutade jag kuren. I söndags fick jag en tid hos jourläkare i Fagersta. Så långt tror jag att allt har fungerat tillfredställande.

Jourläkaren som arbetar på Bergslagssjukhuset i Fagersta arbetar för Mitt Hjärta, ett privatägt vårdbolag. Läkarens bemötande har jag inget att anmärka på. Problemet är att läkaren inte hade tillgång till något datorsystem “eftersom vi tillhör Mitt Hjärta nu och vi har inte fått ordning på datorsystemen ännu”. Första stora problemet - vårdgivare med olika huvudmän har större problem att kommunicera med varandra än vårdgivare som ingår i Landstingets verksamhet.

Läkaren ville att jag skulle akutröntgas och jag rekommenderades en ny, “bredare” antibiotika. Första tabletterna fick jag i handen och ett elektroniskt recept skulle skickas till apotkeket samma dag.

Måndag morgon. Jag ringer Röntgen i Fagersta. De har fått min akutremiss och jag uppmanas komma dit på en gång. Fantastiskt bra, tänker jag. Döm om min förvåning när jag dessutom får gå före i röntgenkön! Jag börjar tro att jag är allvarligt sjuk. Personalen uppmanar mig att sitta kvar i väntrummet tills resultatet är klart och är skickat till “min” vårdcentral i Norberg. Efter ca 10 min får jag besked om att allt är klart, svaret är skickat till Norberg och att jag ska kontakta dem för att få besked. Fantastiskt agerat av alla på röntgenavdelningen. Undrar om de också tillhör Mitt Hjärta eller om de ingår i Landstinget?

På väg ut från Bergslagssjukhuset stannar jag till på Apoteket Hjärtat (privatägt) för att hämta ut min antibiotika. “Tyvärr”, säger den trevliga receptarien, “det finns inget recept på dig.” Suck, vad ska jag då göra? Kuren är ju påbörjad med de första tabletterna och jag måste fortsätta om kuren ska ha verkan. Receptarien råder mig att gå in till Familjeläkarna på Bergslagssjukhuset eftersom de ingår i samma organisation som Jourläkaren som skrev receptet. Jag tar således en nummerlapp hos Familjeläkarna i Fagersta.

“Tyvärr”, säger den trevliga sköterskan, “vi kan inte se några journalanteckningar längre för vi är ju privata nu, vet du. Vi har ingen information alls”. Dubbelsuck. Jag rekommenderas att vända mig till Norbergs familjeläkare, för de är ju fortfarande i landstingets regi. 50 minuter senare har jag fått telefonkontakt med Familjeläkarna i Norberg.

Sköterskan i Norberg vet ingenting om någonting. Hon bedyrar att något svar från Röntgen i Fagersta inte har kommit, trots att jag vet att det skickades 50 minuter tidigare. “Det går inte så fort när det är elektroniskt. Det går inte på en sekund bara för att man har tryckt på en knapp” säger hon upprepade gånger till mig när jag hävdar att det måste finnas ett besked i Norberg. Om elektroniska meddelanden tar längre tid än 50 minuter att skicka har vårdgivarna stora behov av att uppgradera sina IT-system.

Hon har dessutom inte fått några journalanteckningar från jourläkaren (nej, han hade ju inte tillgång till något datorsystem…) så hon kan inte se vilken typ av antibiotika jag har fått förskriven. Trippelsuck.

Vid det här laget känner jag mig så enormt ensam och utelämnad. Jag är sjuk, svag, trött och ledsen. Jag har trott att vården finns där när vi behöver den. Det som gör mig mest beklämd är tanken på hur alla som är sjukare, svagare och mindre resursstarka än jag har det i vårdapparaten. Hur i hela friden har vi kunnat bygga upp så fyrkantiga och människoovänliga system?!!?

Sköterskan i Norberg, som till slut blir ganska upprörd på mig, hänvisar till att en läkare i Norberg ska ringa mig kl 15:45 och ge mig besked om röntgenbilderna. Jag frågar om jag ska ringa honom men får ett bestämt “Nej!” till svar. Jag åker hem, utan antibiotika och utan besked.

Tror du att det ringer någon läkare kl 15:45? Nej, förstås inte. När klockan är straxt efter 16 ringer jag Familjeläkarna i Norberg. De har stängt för dagen. Till min förvåning ringer läkaren kl 18. Jippee! Han säger att röntgensvaret (som inkom exakt vid den tidpunkt då röntgenavdelningen skickade det…) visar på inflammation i en av lungorna. Ok. Jag är i alla fall inte dödssjuk.  Norbergsläkaren beklagar att Apoteket nu har hunnit stänga för dagen men nästkommande dag ska jag kunna hämta ut min nya antibiotika. Jag hoppas att han har rätt.

Jag inser att allt inte funkar klockrent bara för att det är landstingsägt. Jag inser också att allt inte är dåligt bara för att det är privatägt. Det jag menar är att vi måste göra om våra vårdsystem så att de passar sjuka människor och - framför allt - möjliggöra för vårdenheter att snabbt och effektivt kommunicera med varandra. Syftet med vårdinrättningarna är ju faktiskt att de ska finnas till för oss vårdbehövande människor - inte tvärtom.